EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen står inför en misstroendeomröstning som har liten chans att lyckas men som har blottlagt spänningar mellan hennes anhängare och kritik mot hennes ledarstil.
Europaparlamentet kommer att rösta om denna ovanliga utmaning, som drivs av en högerextrem fraktion, runt lunchtid i Strasbourg. Under ett tal till parlamentet tidigare i veckan avfärdade von der Leyen misstroendeförklaringen som ett försök, fyllt av konspirationsteorier, att splittra Europa. Hon beskrev dess anhängare som "anti-vaxxare" och sympatisörer till Rysslands president Vladimir Putin.
Hon uppmanade parlamentarikerna att förnya sitt förtroende för hennes kommission och betonade att Europa måste visa enighet inför olika utmaningar, från handelsförhandlingar med USA till Rysslands krig i Ukraina.
Misstroendeförklaringen initierades av den rumänske högerextrema ledamoten Gheorghe Piperea. Han anklagar von der Leyen för bristande transparens kring textmeddelanden hon skickade till chefen för läkemedelsjätten Pfizer under förhandlingarna om covidvacciner. Kommissionens vägran att offentliggöra meddelandena, som är föremål för flera rättsfall, har stärkt kritiken mot von der Leyen för centraliserat och otydligt beslutsfattande.
Detta är också en växande kritik från kommissionens traditionella allierade på vänster- och mittenkanten, som har använt omröstningen för att uttrycka sitt missnöje. En stor kritikpunkt är att von der Leyens center-högerläger allt oftare samarbetar med högerextrema för att driva sin agenda, särskilt när det gäller att rulla tillbaka miljöregler.
Centristledaren Valérie Hayer sade i parlamentet denna vecka att von der Leyens kommission är "för centraliserad och stel" och varnade för att "inget kan tas för givet".
Förutom "Pfizergate" anklagar Rumäniens Piperea kommissionen för att ha ingripit i hans lands senaste presidentval, där den pro-europeiske Nicușor Dan knappt besegrade EU-kritikern och nationalisten George Simion. Valet följde på att Rumäniens författningsdomstol ogiltigförklarade en första omgång på grund av anklagelser om rysk inblandning och massiv sociala medier-kampanj för den högerextrema kandidaten, som sedan förbjöds att ställa upp igen.
Pipereas utmaning förväntas dock inte lyckas. Den har stöd från vissa grupper på vänsterkanten och delar av högerextrema, inklusive partiet som leds av Ungerns nationalistiska premiärminister Viktor Orbán.
"Dags att gå," twittrade Orbán på onsdagen tillsammans med en bild på von der Leyen.
Men Pipereas grupp, ECR, är splittrad. Dess största fraktion, det italienska partiet under premiärminister Giorgia Meloni, har meddelat att de kommer att stödja EU-chefen. De två största grupperna i parlamentet, center-höger EPP och center-vänster Socialister och Demokrater, har också tydligt avvisat utmaningen, som kräver två tredjedelar av de avgivna rösterna, vilket motsvarar en majoritet av alla ledamöter, för att gå igenom.
