Europeiska unionen hade ett verktyg i sin arsenal för att tvinga Israel att stoppa sitt brutala krig mot Gaza, som pågått sedan den 7 oktober 2023, men valde att prioritera affärer framför mänskliga rättigheter och komprometterade därmed en av sina egna grundprinciper.
Vid ett ministermöte som EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas beskrev som ”historiskt” samlade den 27 medlemsländer stora blocket israeliska och palestinska representanter vid samma bord för första gången på flera år – tillsammans med Syrien, som återvände efter mer än ett decennium.
Men bakom fasaden av dialog och diplomati menar kritiker att EU återigen undvek sitt ansvar att upprätthålla den regelbaserade internationella ordningen och gav Israel de facto straffrihet trots växande anklagelser om folkmord i Gaza.
Francesca Albanese, FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska områdena, riktade skarp kritik mot EU:s fortsatta normalisering av relationerna med Israel.
”’Historiskt’ skulle vara ett möte som leder till slutet på folkmordet,” skrev hon på X, ”demonteringen av Israels eviga ockupation och apartheid, och början på rättvisa och ansvarsskyldighet.”
Även om mötet, officiellt kallat det femte EU-Södra grannskapets ministermöte, syftade till att återuppliva den 30 år gamla Barcelona-processen och introducera ett nytt Medelhavspakt, menar observatörer att det också blottlade Europas moraliska bankrutt i Mellanöstern.
Trots väldokumenterade brott mot humanitär rätt i Gaza och en dom från Internationella domstolen (ICJ) som fann ett trovärdigt fall av folkmord, misslyckades EU:s utrikesråd i måndags med att vidta åtgärder enligt artikel 2 i EU-Israel associeringsavtal, som förpliktar blocket att avbryta avtal med stater som bryter mot mänskliga rättigheter.
Detta misslyckande, sade Josep Borrell Fontelles, tidigare EU:s utrikespolitiska chef, ”är i sig ett beslut: Europa beslutar att inte straffa Israels fortsatta krigsbrott och tillåter folkmordet i Gaza att fortsätta ostört.”
Enligt artikel 2 i 2000 års EU-Israel associeringsavtal är fortsatt samarbete villkorat av respekt för mänskliga rättigheter.
Trots att EU-tjänstemän tyst medgav att deras egen juridiska granskning fann Israel i strid med internationell humanitär rätt, uppstod ingen konsensus bland medlemsstaterna att agera på resultaten.
Dubravka Suica, EU-kommissionär för Medelhavet, sade inför mötet att hon inte förväntade sig att stora EU-medlemsstater skulle ändra sin hållning när det gäller granskningen av artikel 2 i EU-Israel associeringsavtal.
Albanese, FN:s särskilda rapportör, sparade inte på orden i sin kritik och sade: ”Att debattera huruvida Israel bryter mot mänskliga rättigheter enligt artikel 2 är inte bara överflödigt – det är groteskt.”
”Frågan har redan avgjorts av ICJ och flera FN-organ. Sedan decennier.”
EU:s beslut att prioritera ”dialog” framför ansvarsskyldighet är ännu mer kontroversiellt med tanke på den ökande handeln med Israel.
Mellan 2023 och 2024 ökade EU:s export till Israel med 1,3 miljarder dollar, enligt FN:s särskilda rapportör, trots förstörelsen i Gaza där över 17 000 barn rapporteras ha dödats och svält används som ett krigsvapen.
”Att upprätthålla handel med en ekonomi som är oupplösligt kopplad till ockupation, apartheid och folkmord är medskyldighet,” sade Albanese.
Juridiska experter och forskare inom folkmord har länge påpekat riskerna med att undergräva den internationella rättsordningen genom att tolerera flagranta överträdelser.
ICJ:s preliminära beslut i januari och efterföljande order i maj och juli har tvingat Israel att stoppa operationer som rimligen kan utgöra handlingar av folkmord, men Tel Aviv har fortsatt att agera med straffrihet sedan dess.
Ändå har EU:s medlemsstater, särskilt Tyskland, Frankrike och Italien, fortsatt att ge politiskt skydd och i vissa fall militär export till Tel Aviv.
”Idag står EU-ledare inför ett val: att fördjupa denna fruktansvärda fläck, eller att slutligen upprätthålla de värderingar som unionen påstår sig representera,” sade Albanese. ”Historien skrivs nu.”
