Är slagorden "Vapenvila nu", "Stoppa folkmord" antisemitiska? En tysk guide säger det
Är slagorden "Vapenvila nu", "Stoppa folkmord" antisemitiska? En tysk guide säger det
Genom att klassificera fredsparoller och symboler för ett berövat folk som extremistiska och antisemitiska, säger kritiker, riskerar Tyskland att undertrycka de värderingar som landet hävdar sig upprätthålla.
10 juli 2025

Vid första anblick kan Buchenwalds minnesmärkes senaste broschyr verka som en vanlig guide för att identifiera extremistiska symboler, ett försök att skydda minnet av nazistiska grymheter från att missbrukas.

Men när man bläddrar igenom sidorna framträder en motsägelse som har kommit att prägla den tyska känslan för rättvisa. Bland otvetydigt hatiska symboler som hakkors, SS-runor och nynazistiska logotyper finns en helt annan lista: en vattenmelon, en röd triangel, en nyckel, ordet "folkmord" och till och med en slogan som "Vapenvila nu".

Dessa, säger minnesmärket, kan vara tecken på antisemitism eller anti-israeliska känslor.

Den 57-sidiga guiden, med titeln "Problematiska märken, koder, symboler och tecken från högerextrema och antisemitiska grupper" och publicerad i måndags, är avsedd för personal vid minnesmärken och museer för att identifiera högerextremism. Det är dock oklart vad personalen skulle göra om de stöter på oönskade symboler.

Buchenwalds minnesmärke är en av Tysklands viktigaste institutioner för att minnas Förintelsen. Det är byggt på platsen för ett tidigare nazistiskt koncentrationsläger och finansieras av ett federalt ministerium.

Inkluderingen av symboler kopplade till palestinsk identitet, särskilt sedan kriget i Gaza 2023, har väckt oro bland medborgarrättsaktivister, akademiker och till och med europeiska diplomater.

Ori Goldberg, en israelisk forskare inom religion och politik, uttrycker djup oro över vad han kallar "förbilligandet" av antisemitism i dagens diskurs.

"Det är skamligt att antisemitism reduceras till ett verktyg för att försvara israelisk politik. Symboler som 'Vapenvila nu' eller till och med 'Från floden till havet' framställs som hatpropaganda, inte för att de riktar sig mot judar, utan för att de utmanar den israeliska staten. Det är ett missbruk av historien," säger Goldberg till TRT World.

Han ifrågasätter den pågående sammanblandningen mellan judendom och den israeliska staten, särskilt i länder som Tyskland där historisk skuld spelar en stor roll i politiken.

"Det har aldrig funnits en synonymitet mellan Israel och judendom. Hälften av världens judar bor utanför Israel. Så om någon vill märka kritik mot Israel som antisemitism, ligger bevisbördan på dem att visa att det faktiskt är hat mot judar, och inte mot en regering eller militärpolitik."

Goldberg är också kritisk till hur Förintelsen åberopas i detta sammanhang.

"Israel har använt Förintelsen som ett trumfkort, och hävdar moralisk immunitet på grund av sin historia. Men det vapeniserar offerrollen. Det förvandlar offret till angriparen och tystar meningsfull debatt," säger han.

När kontexten blir omstridd

Bland exemplen som flaggas i Buchenwalds dokument finns en skiva vattenmelon, som ofta används online som en ersättning för den förbjudna palestinska flaggan.

Det inkluderar också sloganen "Från floden till havet, Palestina ska bli fritt", som används av palestinska solidaritetsgrupper men som är en måltavla för den israeliska högern som motsätter sig skapandet av en palestinsk stat.

Broschyren finner till och med kontrovers i bilden av en nyckel, som palestinier visar som ett tecken på hopp om att återvända till sina hem som togs från dem under Nakba 1948.

Även oskyldiga ord, som "Vapenvila nu" och "Stoppa folkmord", märks av Buchenwald som antisemitiska symboler.

Buchenwald beskriver sloganen "Vapenvila nu" som ett "ensidigt krav på Israels bekostnad" och skyller på Hamas för att vägra vapenvila.

Men flera rapporter har sedan dess bekräftat att det var Israels premiärminister Benjamin Netanyahu som fördröjde krav på vapenvila och därmed frigivningen av israeliska fångar som hålls av den palestinska gruppen i Gaza.

Guiden hävdar att sådana fraser och bilder, särskilt när de används vid minnesplatser, "kan korsa gränsen från politisk protest till Israel-hat".

Men för andra känns detta som en bred penseldragning.

"Även om en åsikt är moraliskt tvivelaktig eller helt enkelt fel, säger den tyska konstitutionen att du fortfarande har rätt att uttrycka den," sade Thomas Fischer, tidigare president för Tysklands högsta domstol, till Al Jazeera.

Han tillade att straffrätten inte borde användas "för att säkerställa att de enda åsikter som uttrycks är de som den tyska regeringen håller med om".

Sammanblandning av antisemitism och politisk protest

Sedan den 7 oktober 2023, när Hamas utförde sin attack mot Israel och Israel svarade med dödliga och oproportionerliga attacker mot Gaza, har anti-krigsprotester svept över Europa.

Tyskland, som har ett unikt åtagande efter Förintelsen att garantera Israels säkerhet, har beordrat polisen att slå ner på demonstrationer, inklusive gripanden för att bära vattenmelonkonst eller ropa "vapenvila".

Detta är inte första gången Tyskland intagit en hård hållning.

År 2020 förbjöd Berlin Hizbollah, en libanesisk shiamuslimsk grupp. År 2022 slog regeringen ner på Nakba-dagsevenemang. Men kritiker menar att de senaste utvecklingarna markerar en eskalering, där symboler för palestinsk identitet själva nu behandlas som varningssignaler.

"Detta är en del av ett bredare mönster i Tyskland, vad de ofta kallar sin 'minneskultur', som är nära kopplad till minnet av Förintelsen," säger Hadas Emma Kedar, en judinna född i Haifa och doktorand i kommunikationsvetenskap vid Hamburgs universitet, till TRT World.

"Den tenderar att starkt anpassa sig till den israeliska berättelsen, ibland ännu mer strikt. Sedan den 7 oktober har den tendensen skarpt vapeniserats, där allt som ses som stöd för palestinier framställs inte bara som anti-israeliskt, utan som antijudiskt."

Kedar, som kommer från en familj av Förintelseöverlevare, tillägger att även om inte varje minnesplats i Tyskland följer denna väg, verkar beslutet av Buchenwalds minnesmärke spegla den bredare politiska riktningen.

"Det finns en konsekvent ansträngning i Tyskland att sammanblanda antisionistiska och propalestinska positioner med ren antisemitism," säger hon. "Och detta har dragit kritik, även från ledande Förintelseforskare som Omer Bartov och Amos Goldberg, för att nämna några."

Broschyren fokuserar inte enbart på palestinska bilder. Den ägnar också betydande utrymme åt att identifiera uttryckligen nynazistiska grupper och förbjudna symboler.

Dessa inkluderar Keltenkreuz (keltiskt kors), som ofta används av högerextrema som en ersättning för hakkorset, klädmärken som Thor Steinar och Consdaple, som bärs för att signalera ideologisk tillhörighet, och fraser som "Klagt nicht, kämpft" ("Klagar inte, kämpa"), som ofta förekommer i högerextrem musik och propaganda.

Minnesmärket säger att inkluderingen av dessa tecken är en del av en pågående ansträngning att skydda mot högerextremism – ett hot som de säger återigen växer i Europa.

Ändå säger kritiker att att sätta fredsslogans på samma lista som nynazistiska tatueringar underminerar guidens trovärdighet. Problemet, menar de, är inte att skydda minnet, utan att hotet placeras fel.

Växande oro för mänskliga rättigheter

Human Rights Watch har varnat för att regeringar över hela Europa, inklusive Tyskland, inte får sammanblanda kritik av Israel med antisemitism.

Den israeliska människorättsgruppen B'Tselem har anklagat Israel för apartheid och oproportionerligt våld i Gaza – påståenden som hett bestrids av israeliska tjänstemän men stöds av experter på internationell rätt.

"Jag är oroad över indikationer på att den arbetsdefinition av antisemitism... tolkas av vissa tyska myndigheter på ett sätt som likställer all kritik av Israel med antisemitism," citerades Michael O'Flaherty, Europarådets människorättskommissionär, av Euronews.

FN har också uttryckt oro.

FN:s människorättschef Volker Turk varnade nyligen för att "retorisk övervakning" av protestspråk kan kyla ner legitimt uttryck och skymma de akuta verkligheterna på marken.

Även EU:s tidigare utrikespolitiska chef Josep Borrell har noterat det växande obehaget.

"Varje gång någon inte håller med om en israelisk regerings politik – (de) anklagas för antisemitism," citerades Borrell av Reuters i november förra året.

"Jag har rätt att kritisera den israeliska regeringens beslut, vare sig det är Netanyahu eller någon annan, utan att bli anklagad för antisemitism. Detta är inte acceptabelt. Det räcker nu."

Goldberg, i en intervju med TRT World, ifrågasätter Buchenwalds beslut att märka propalestinska bilder som potentiellt antisemitiska.

"En plats som Buchenwald borde skydda Förintelsens universella lärdomar, inte ta ställning i en pågående politisk konflikt," säger han.

"Att associera sig med en stat som anklagas för folkmord, även indirekt, minskar bara det minne som minnesmärket försöker hedra."

Ta en titt på TRT Global. Dela din feedback!
Contact us