Den mittenorienterade och EU-vänliga kandidaten Nicușor Dan vann Rumäniens presidentval som avslutades i söndags. Han besegrade George Simion, en högerextrem kandidat och beundrare av Donald Trump.

Med nästan 54 procent av rösterna slog Dan sin rival George Simion, som hade lett den första valomgången den 4 maj. Simion har uttryckt oro över valets integritet.

Vid en presskonferens varnade Simion för potentiellt valfusk. Han påstod att 1,8 miljoner avlidna personer fortfarande fanns kvar i röstlängden och skämtade om att han hoppades att de inte skulle 'resa sig från de döda och rösta'.

På ytan var valet en kamp mellan två mycket olika framtidsvisioner: en som bygger på närmare band med EU och Nato, och en annan som drivs av nationalism, skepsis mot västerländska institutioner och motstånd mot militärt stöd till Ukraina.

Men det handlade inte bara om en kamp mellan två rivaler. Valkampanjen präglades av hårda ideologiska strider och ömsesidiga anklagelser om utländsk inblandning.

Valet överskuggades av förnyade anklagelser om rysk inblandning, inklusive en desinformationskampanj kopplad till Telegram. Myndigheterna hade redan ogiltigförklarat förra årets val på grund av liknande oro för utländsk påverkan.

Landet befinner sig återigen i centrum för en intensifierad geopolitisk debatt: Vem är det som försöker påverka Rumäniens demokrati – Ryssland eller västvärlden?

Västerländskt jubel och misstankar

Dans seger firades snabbt av europeiska ledare. Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens Donald Tusk, Moldaviens Maia Sandu och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gratulerade honom.

Von der Leyen skrev: 'Det rumänska folket har röstat i stort antal. De har valt löftet om ett öppet, välmående Rumänien i ett starkt Europa. Låt oss tillsammans uppfylla det löftet.'

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnade också vad han kallade en 'historisk seger' och beskrev Rumänien som en 'pålitlig partner' i regionen.

Men medan rösterna fortfarande räknades, uppstod kontroverser kring potentiell europeisk inblandning.

Pavel Durov, VD och grundare av den krypterade meddelandeplattformen Telegram, publicerade ett uttalande på X där han anklagade den franska underrättelsetjänsten för att ha försökt pressa företaget att tysta högerorienterade röster under det rumänska valet.

'En västeuropeisk regering (gissa vilken 🥖) kontaktade Telegram och bad oss tysta konservativa röster i Rumänien inför dagens presidentval. Jag vägrade blankt,' skrev Durov på X. 'Telegram kommer inte att begränsa friheterna för rumänska användare eller blockera deras politiska kanaler.'

Han fortsatte: 'Man kan inte 'försvara demokratin' genom att förstöra demokratin. Man kan inte 'bekämpa valpåverkan' genom att själv påverka valen. Antingen har man yttrandefrihet och rättvisa val – eller så har man det inte. Och det rumänska folket förtjänar båda.'

Durov identifierade senare tjänstemannen, en spionchef, direkt: 'I våras, vid Salon des Batailles på Hotel de Crillon, bad Nicolas Lerner, chef för den franska underrättelsetjänsten, mig att förbjuda konservativa röster i Rumänien inför valet. Jag vägrade,' skrev han på söndagskvällen. 'Vi blockerade inte demonstranter i Ryssland, Belarus eller Iran. Vi kommer inte att börja göra det i Europa.'

Frankrikes utrikesministerium förnekade kategoriskt anklagelsen. I ett uttalande sade de: 'Frankrike avvisar kategoriskt dessa anklagelser och uppmanar alla att visa ansvar och respekt för Rumäniens demokrati.'

Anklagelser mot Ryssland

Samtidigt som anklagelser riktades mot Frankrike, utfärdade rumänska tjänstemän nya varningar om rysk inblandning – en oro som har hängt över landet sedan den första valomgången annullerades i december på grund av bevis på utländsk påverkan.

Den högerextrema kandidaten Călin Georgescu, som ledde den första omgången, förbjöds senare från att ställa upp efter att ha åtalats för att ha grundat en fascistisk organisation.

Inför den andra omgången varnade regeringsföreträdare för att Moskvas taktik kan återkomma. 'Under Rumäniens pågående presidentval ser vi återigen tecken på rysk inblandning,' sade en talesperson för utrikesministeriet.

'En viral kampanj med falska nyheter på Telegram och andra sociala medieplattformar syftar till att påverka valprocessen. Detta var väntat och myndigheterna har motbevisat de falska nyheterna,' tillade talespersonen.

Ryssland har redan förnekat anklagelserna om inblandning.