Från den 7 till 11 maj 2025 stod Ankara värd för ett historiskt kulturevenemang: den första Internationella Islamiska Konstmässan, som hölls på ATO Congresium.

Mässan lockade konstnärer, kulturpersonligheter och tusentals besökare och visade upp den estetiska djupet och den andliga betydelsen av islamiska konsttraditioner genom utställningar, workshops och offentliga evenemang.

Evenemanget organiserades gemensamt av det turkiska Kultur- och Turismministeriet och Presidiet för Religionsfrågor (Diyanet) och markerade en nationell milstolpe i både omfattning och ambition.

Vid öppningen av mässan höll Turkiets första dam, Emine Erdogan, ett gripande tal där hon betonade de andliga grunderna och de moraliska värdena i islamisk konst.

”Målet med islamisk konst är inte bara att skapa skönhet, utan att genom den möta det gudomliga,” sade hon under evenemanget. ”Dessa verk bär med sig doften av det heliga och drar våra själar mot det.”

Evenemanget presenterade traditionella konstformer som kalligrafi (husnuhat), illumination (tezhip), turkisk marmoreringskonst (ebru), keramik, miniatyrmålning och kat’i-konst – en intrikat ottomansk pappersklippningsteknik som nu upplever en tyst återuppväckelse.

Med ett citat från poeten Necip Fazil Kisakureks berömda vers: ”Konst är sökandet efter Gud; resten är bara lek,” beskrev första damen islamisk konst som en bro mellan den synliga världen och den transcendentala sanningen.

”Traditionell konst är inte bara dekoration; den är etisk, andlig och en civilisationsuttryck,” sade hon till deltagarna. ”När vi ser ett konstverk fött ur ett förfinat muslimskt hjärta, lyfter våra själar.”

Hon uppmanade till att skydda dessa konstformer från att försvinna på grund av försummelse och betonade vikten av att föra deras skönhet vidare till framtida generationer och över gränser.

Vid evenemanget deltog flera högt uppsatta tjänstemän, inklusive kultur- och turismminister Mehmet Nuri Ersoy, familje- och socialminister Mahinur Ozdemir Goktas samt presidenten för Religionsfrågor, Ali Erbas.

Kulturella investeringar

Kultur- och turismminister Mehmet Nuri Ersoy instämde i första damens tankar om bevarandet av konsten. Han betonade mässans nationella och internationella betydelse i en intervju med TRT World:

”Islamisk konst är uttryck för djup tro, tålamod och elegans. Vi bevarar dem inte bara – vi återupplivar dem och ger dem en röst i nutiden,” säger han.

Ersoy betonade också ministeriets omfattande insatser för kulturell återbördande och noterade att tusentals stulna artefakter har återlämnats till Turkiet, vilket gör landet till en global ledare inom arkeologi och museologi.

”Denna mässa är mer än en hyllning till det förflutna; det är ett löfte för framtiden,” tillägger han. ”Vi är engagerade i att hålla dessa konstformer vid liv.”

Han framhöll mässans dubbla syfte: bevarande och återupplivning.

Innovation inom tradition

Utställningen innehöll 41 verk av 24 framstående kalligrafer, arrangerade i en kronologisk berättelse. Den inkluderade mästerverk av historiska figurer som Hattat Hafiz Osman Efendi, Sultan Mahmud II och Sultan Ahmed III, tillsammans med samtida konstnärer som Mehmet Ozcay, Ali Toy och Ferhat Kurlu, vilket reflekterade kalligrafins utveckling från klassiska rötter till modern tolkning.

Bland de framväxande talangerna fanns Nida Ozbenim, en ung konstnär från Istanbul känd för sitt arbete inom tezhip och kat’i.

”När jag blev inbjuden av Diyanet att delta blev jag överlycklig över att kat’i skulle presenteras internationellt för första gången,” berättar Ozbenim för TRT World. ”Jag visade både mina tezhip- och kat’i-verk. Responsen överträffade alla förväntningar.”

Som examen från Marmara Universitet och Fatih Sultan Mehmet Vakif Universitet har Ozbenim spelat en nyckelroll i att återuppliva kat’i – en konstform som innebär intrikat skärning av papper eller läder till blomsterdekorationer, geometriska mönster och kalligrafiska former. Hon undervisar nu i hantverket både fysiskt och online.

Kat’i, som går tillbaka till 1400-talet, användes en gång för att smycka manuskript, bokomslag och kalligrafiska paneler. Trots att tekniken länge varit bortglömd, upplever den nu en tyst återuppväckelse tack vare konstnärer som Ozbenim, som blandar historisk trohet med modern design.

Mässbesökarna fick uppleva kat’i tillsammans med mer välkända konstformer, vilket bekräftade mässans ambition att presentera både arvet och den framväxande framtiden för islamisk estetik.

”För många besökare var detta första gången de såg kat’i-konst på nära håll. Det var otroligt rörande att möta människor som hade följt mitt arbete online och kom bara för att träffa mig personligen,” tillägger hon.

När mässan avslutades blev dess relevans och betydelse tydlig: detta var mer än en utställning, det var en kulturell återuppväckelse där tradition mötte innovation och det gudomliga mötte det hängivna, genom konstens universella språk.

Enligt Ozbenim är mässan en ”mycket behövd plattform” för framväxande konstnärer. Hon uttryckte hopp om att liknande evenemang skulle expandera internationellt.

”Det finns ett verkligt globalt intresse för traditionell islamisk konst,” säger hon. ”Utställningar som denna hjälper unga konstnärer som oss att bygga broar, hitta publik och hålla vårt arv vid liv.”