Washington, DC — Rörelsen Make America Great Again (MAGA) bygger på kraft — kraften av personlighet, lojalitet och slagord. Men i skuggan av ett krig som sträcker sig över Mellanöstern verkar denna enighet börja spricka.

Om USA:s president Donald Trump beslutar sig för att använda amerikansk militär styrka i Israels konfrontation med Iran, kan en djup ideologisk spricka i hans koalition — som redan är synlig i arga tv-inslag och motsägelsefulla uttalanden från kongressen — utvecklas till en fullständig politisk splittring.

Denna risk är nu i centrum, varnar experter.

“Splittringen är allvarlig,” säger Paul M. Collins Jr., professor i juridiska studier och statsvetenskap vid University of Massachusetts Amherst, till TRT World.

“Även om jag inte tror att det kommer att räcka för att splittra Trumps koalition innan mellanårsvalet nästa år.”

Insatserna är geopolitiska, men skakningarna är ideologiska.

Vad som började som diskussioner om Israels ensidiga attack mot Irans civila och kärntekniska anläggningar, som länge misstänkts av Tel Aviv för att hysa urananrikning, riskerar nu att dra in Washington.

Trumps utrikespolitiska strategi är känd för att blanda skarpa kontraster i sitt budskap: ena dagen kritiserar han “dumma ändlösa krig,” för att nästa dag hota sina motståndare.

Men hans bas — som tidigare var pålitligt samstämmig — marscherar inte längre i takt.

På ena sidan av denna debatt finns personer som senator Lindsey Graham, USA:s ambassadör i Israel Mike Huckabee och högerorienterade medieprofiler som Mark Levin och Sean Hannity.

De ser Israels kampanj som ett historiskt tillfälle, en chans att slå hårt mot Irans kärntekniska infrastruktur och möjligen störta den nuvarande regimen i Teheran.

På andra sidan står den icke-interventionistiska kärnan i Trumpismen, representerad av inflytelserika röster som Tucker Carlson, Steve Bannon, Matt Gaetz och representanten Marjorie Taylor Greene, bland andra, som argumenterar för att även indirekt amerikanskt engagemang skulle svika det löfte som förde Trump till makten från början: inga fler utländska krig.

“Detta (Iran) är en av de äldsta civilisationerna i världen, okej, med 92 miljoner människor. Detta är inget man leker med. Man måste tänka igenom detta på den här nivån, och det amerikanska folket måste vara med på det. Du kan inte bara dumpa detta på dem,” sade Bannon till reportrar i Washington i onsdags.

Och Trump? Han är fångad mitt emellan.

“Trump verkar tro att Iran är mycket nära att bli en kärnvapenmakt,” sade Collins.

“Jag tror att detta motiverar honom att inta en mer hökaktig hållning till Mellanöstern.”

Men i takt med att retoriken eskalerar, gör även motreaktionen det.

“Vissa kongressledamöter har redan agerat för att begränsa Trumps möjlighet att gå in i konflikten utan ett kongressbeslut om krigsförklaring,” sade Collins.

Thomas Massie, R-Kentucky, och Ro Khanna, D-Kalifornien, har lagt fram en resolution för att blockera varje amerikanskt engagemang i en attack mot Iran utan kongressens godkännande.

“Detta är inte vårt krig,” skrev Massie på X. “Även om det vore det, måste kongressen besluta om sådana frågor enligt vår konstitution.”

Collins tillade, “Du kommer att se anti-krigskoalitionen bli mer högljudd om USA blir mer engagerat.”

Spänningarna är inte bara teoretiska.

Inom Trumps kabinett vittnade nyligen hans chef för nationell underrättelse, Tulsi Gabbard, om att det inte fanns några definitiva amerikanska underrättelser som visade att Iran producerade en kärnvapenbomb.

Presidenten var rasande.

“Jag bryr mig inte om vad hon sa,” snäste Trump till reportrar när han tillfrågades om hennes kommentarer. “Jag tror att de var mycket nära att ha ett vapen.”

Splittringen vidgas

David Levine, historiker vid UC Law San Francisco och en som noga följer USA:s utrikespolitik, berättade för TRT World att, “Om och när Trump engagerar USA i en attack mot Irans kärntekniska anläggningar, kan vi se sprickan (i hans MAGA-bas) vidgas ytterligare.”

Han ser Trumps hållning som klassisk brinkmanship: att höja hoten, inte nödvändigtvis för att attackera, utan för att pressa Teheran tillbaka till förhandlingsbordet.

“Detta kan också vara ett försök att antyda att USA kan vidta extrema åtgärder i hopp om att hotet ska få Iran att återvända till förhandlingar,” tillade Levine.

Teheran är välkänt för att ha olika regionala miliser, missilsystem och en historia av asymmetrisk vedergällning.

“Iran kan försöka attackera amerikanska tillgångar i områden nära Persiska viken,” sade Levine. “Men jag har ingen aning om hur många missiler de har kvar efter att ha skickat så många mot Israel.”

Under tiden har USA:s vicepresident JD Vance försökt navigera mellan de stridande fraktionerna på den amerikanska högern.

I ett noggrant formulerat inlägg på sociala medier sade Vance att Trump “kan besluta att han behöver vidta ytterligare åtgärder för att stoppa Irans anrikning” men varnade för “utländska inblandningar efter de senaste 25 årens idiotiska utrikespolitik.”

Ändå börjar även Vances nyanserade tillvägagångssätt att fransa i kanterna.

Trumps kommentar i onsdags — “Jag kanske gör det, jag kanske inte gör det” — bar den välbekanta tonen av strategisk tvetydighet.

Och det fördjupar nu tyst sprickan.

Enligt amerikanska mediarapporter har Netanyahus genomgångar de senaste veckorna stärkt Trumps instinkter. Men spöket från Irak — och risken för politisk motreaktion — hemsöker fortfarande Vita huset.

En ny Economist/YouGov-undersökning visar att 53 procent av Trumps väljare motsätter sig att delta i Israels attacker, vilket understryker en tydlig MAGA-preferens för att hålla sig utanför.

Denna inställning ekar bredare allmän opinion. En nyligen genomförd undersökning av Chicago Council on Global Affairs och Ipsos fann att 8 av 10 amerikaner föredrar diplomati framför militära åtgärder för att begränsa Irans kärnprogram.

Undersökningarna visar att fler republikanska lagstiftare och Trump-allierade varnar för militära åtgärder utan kongressen, vilket skärper en spricka som redan bryter ut i offentligheten.

Och medan röster som uppmanar till försiktighet verkar bli marginaliserade, noterar analytiker att om inte Iran svarar katastrofalt, är det osannolikt att Trumps godkännandebetyg påverkas nämnvärt.

“Om det iranska svaret inte är för dramatiskt, kommer det inte att påverka Trumps ställning i USA. Han är redan impopulär enligt opinionsundersökningar; jag tror inte att åtgärder mot Iran kommer att ändra dessa siffror särskilt mycket åt något håll,” avslutade Levine.