En federal rättegång inleddes i Boston på måndagen angående en stämning som ifrågasätter Trumps invandringsåtgärder riktade mot internationella studenter och akademiker som deltagit i pro-palestinska protester och politiska aktiviteter.
Stämningen, som lämnats in av flera universitetsorganisationer mot USA:s president Donald Trump och medlemmar av hans administration, anklagar regeringen för att ha organiserat en kampanj med arresteringar och deportationer som hämnd för yttranden skyddade av konstitutionen.
Kärandena söker ett beslut från den federala domaren William Young om att policyn bryter mot både det första tillägget i konstitutionen och Administrative Procedure Act, en federal lag som reglerar hur myndigheter utformar och implementerar regler.
“Icke-medborgare bland studenter och akademiker över hela USA har skrämts till tystnad,” skrev kärandena i en förberedande inlaga. “De undviker protester, raderar inlägg på sociala medier och självcensurerar i klassrum och publikationer.”
Aktivism undertryckt, röster tystade
Kärandena hävdar att policyn, även om den aldrig formellt kodifierades, genomfördes genom en serie administrativa åtgärder, vägledande dokument och offentliga uttalanden som syftade till att undertrycka politisk opposition, särskilt kritik mot Israel.
Forskare som förväntas vittna kommer att beskriva hur rädsla för övervakning och frihetsberövande fick dem att överge sitt engagemang för palestinska mänskliga rättigheter eller forskning som anses politiskt känslig.
Bland dem finns Mahmoud Khalil, en palestinsk aktivist och examen från Columbia University, som tillbringade 104 dagar i federal immigrationsförvaring innan han släpptes förra månaden.
Hans fall, som nämns i stämningen, blev symboliskt för den påstådda nedslaget efter att Trump kallade Khalils arrestering för “den första av många som kommer.”
En annan kärande, Rumeysa Ozturk, en student vid Tufts University från Turkiet, hölls i ett immigrationscenter i Louisiana i sex veckor efter att ha blivit gripen på en trottoar i Boston.
Hennes arrestering följde publiceringen av en debattartikel som kritiserade hennes universitets hållning till Israels pågående folkmord i Gaza.
Kärandena hävdar att Trump-administrationen försåg universitet med namn på studenter och akademiker att övervaka, lanserade ett hemligt övervakningsprogram för sociala medier och utfärdade interna riktlinjer för att återkalla visum och uppehållstillstånd för dem som deltog i campusprotester.
‘Det finns ingen policy’
Trump-administrationen, som försvarar fallet, hävdar att ingen sådan policy någonsin existerat och anklagar kärandena för att felaktigt framställa immigrationskontroll som politisk hämnd.
“De påstår inte att detta program existerar i någon lag, förordning eller officiellt direktiv,” skrev Justitiedepartementet i domstolsinlagor. “Det är för att ingen sådan policy existerar.”
Regeringens advokater hävdar vidare att immigrationslagstiftning ger myndigheterna breda befogenheter och att deportationer baserade på visumbrott eller andra juridiska grunder är lagliga, även om de inblandade personerna deltar i politiska yttranden.
“Kärandenas fall bygger på en missuppfattning av det första tillägget,” hävdar regeringen och tillägger att dess skydd gäller annorlunda i immigrationsärenden.
Ett banbrytande fall om yttrandefrihet?
Juridiska analytiker säger att rättegången kan sätta ett viktigt prejudikat om gränserna för immigrationskontroll i samband med politiska yttranden, särskilt när amerikanska campus blir brännpunkter i debatter om Mellanösternpolitik och studentaktivism.
Kärandena hävdar att, oavsett formell dokumentation, bevisens tyngd, inklusive offentliga uttalanden från Trump och hans tjänstemän, kommer att visa ett tydligt mönster av att rikta in sig på pro-palestinska röster.
“Svarandena har beskrivit denna policy, försvarat den och tagit åt sig äran för den,” argumenterade kärandena. “Det är först nu, under juridisk granskning, som de förnekar att den existerar.”
Rättegången förväntas pågå i flera dagar, med ett beslut som väntas senare i år.
