Israel har genomfört en omfattande attack mot Iran, vilket har dragit deras långvariga skuggkrig in i en öppen konflikt som riskerar att eskalera till ett bredare och farligare regionalt krig.

Flyganfallen tidigt på fredagsmorgonen orsakade explosioner i Teheran, där Israel uppgav att målen var iranska kärnenergianläggningar och militära faciliteter. Iransk statlig media rapporterade att ledaren för Irans Revolutionsgarde och minst fyra framstående kärnforskare hade dödats.

Israels attack sker i en tid av ökade spänningar kring Irans snabbt framåtskridande kärnenergiprogram, som Israel ser som ett hot mot sin existens. Trump-administrationen återupplivade tidigare ansträngningar för att förhandla fram begränsningar av Irans urananrikning i utbyte mot lättnader i ekonomiska sanktioner. Men de indirekta samtalen mellan amerikanska och iranska diplomater har nått ett dödläge. Attacken har nu fört regionen in i en ny och osäker fas.

Vad vet vi hittills?

Israel slog till mot kärnanläggningar och dödade Revolutionsgardets chef. Israels ledare uppgav att attacken syftade till att förhindra Iran från att skaffa en kärnvapenbomb, eftersom landet anrikar uran till nivåer nära vapenkvalitet. Iran har länge hävdat att deras program är fredligt, och amerikanska underrättelsetjänster har bedömt att Iran inte aktivt bygger ett vapen.

I en video där de militära attackerna tillkännagavs, sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att attackerna riktades mot Irans huvudsakliga anrikningsanläggning, Natanz, samt mot landets ledande kärnforskare. Han uppgav också att Israel hade riktat in sig på Irans arsenal av ballistiska missiler.

Iransk statlig TV rapporterade att chefen för Revolutionsgardet, general Hossein Salami, hade dödats. Invånare i Teheran rapporterade om kraftiga explosioner, och iransk statlig TV visade bilder på förstörda väggar, brinnande tak och krossade fönster i bostadsområden runt huvudstaden. Det rapporterades också att explosionerna hade satt Revolutionsgardets högkvarter i brand.

Israel stängde sitt luftrum

I förberedelse för eventuella motattacker stängde Israel sitt luftrum och meddelade att tiotusentals soldater kallades in för att skydda landets gränser. Netanyahu hävdade på fredagen att om Iran inte stoppades, "skulle de kunna producera ett kärnvapen inom mycket kort tid." Det skulle dock sannolikt ta Iran månader att bygga ett vapen, om de valde att göra det. Det har inte heller bevisats att Iran kan miniaturisera en bomb för att placera den på missiler.

Kärnvapen

Spänningarna kring Irans snabba kärnkraftsframsteg och växande lager av höganrikat uran har ökat sju år efter att president Donald Trump ensidigt drog USA ur Teherans kärnteknikavtal från 2015 med världsmakter. För första gången på två decennier kritiserade det internationella atomenergiorganet Iran på torsdagen för att inte följa icke-spridningsavtal som syftar till att förhindra utveckling av kärnvapen.

Som svar meddelade Iran att de skulle öppna en tidigare okänd anrikningsanläggning och påskynda produktionen av 60 procent höganrikat uran, vilket enkelt kan bearbetas till 90 procent, den nivå som används i kärnvapen.

Irans kärnanläggningar har länge varit en konfliktpunkt

Iran har två huvudsakliga anrikningsanläggningar: Natanz i centrala Isfahan-provinsen och Fordow nära den shiitiska heliga staden Qom, cirka 90 kilometer sydväst om Teheran. Båda är utformade för att skyddas mot potentiella flyganfall. Natanz är byggd under jord på Irans centrala platå och har tidigare varit måltavla för misstänkta israeliska sabotageattacker, samt av Stuxnet-viruset, som tros vara en israelisk-amerikansk skapelse och som förstörde iranska centrifuger.

Fordow är djupt begravd i ett berg och skyddad av luftvärnsbatterier. Anläggningen har centrifugkaskader men är inte lika stor som Natanz.

Trump varnade Netanyahu

Båda anläggningarna har varit i fokus för Trump-administrationens senaste försök att förhandla fram ett nytt kärnteknikavtal med Teheran.

Trump uppgav att han hade varnat Netanyahu för att genomföra en attack mot Irans kärnanläggningar medan diplomatiska ansträngningar pågick.

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff förväntades möta sina iranska motparter i Oman för en sjätte förhandlingsrunda som skulle börja på söndagen. Det var dock oklart om dessa samtal fortfarande skulle äga rum.

Iran hotar med vedergällning

Flera timmar efter attackerna hotade Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei att Israel skulle möta "hård bestraffning."

"Den islamiska republikens väpnade styrkors kraftfulla hand kommer inte att låta (attackerna) gå ostraffade," tillade ledaren i ett uttalande som publicerades online. Andra iranska tjänstemän upprepade hans varning och lovade hämnd. Statlig TV visade bilder på iranier som skanderade "Död åt Israel!" och "Död åt Amerika!"

Från Washington meddelade Trump att USA inte hade varit inblandat i attacken och varnade Iran för att genomföra vedergällningar mot amerikanska intressen i regionen.