USA:s försvarsminister Pete Hegseth kommer på torsdag att försöka säkra ett avtal om att öka Natos försvarsutgifter, ett avtal som kan tillfredsställa president Donald Trump vid ett toppmöte senare denna månad.

Trump har krävt att alliansens medlemmar ska gå med på att höja försvarsutgifterna till fem procent av BNP vid mötet den 24–25 juni i Nederländerna.

Natos generalsekreterare Mark Rutte har föreslagit en kompromiss som innebär att 3,5 procent av BNP ska gå till kärnförsvarsutgifter senast 2032, och 1,5 procent till bredare säkerhetsrelaterade områden som infrastruktur.

Flera diplomater säger att Rutte verkar vara på väg att säkra avtalet inför toppmötet i Haag, men att vissa allierade fortfarande tvekar att binda sig till sådana utgifter.

Spanien är mest högljutt i sin motvilja och förväntas nå Natos nuvarande mål på två procent av BNP först i slutet av detta år.

Diplomater säger att andra länder också förhandlar om att förlänga tidsramen och slopa kravet på att kärnförsvarsutgifterna ska öka med 0,2 procentenheter varje år.

’Acceptabel kompromiss’

Men avtalet verkar vara en acceptabel kompromiss för de flesta, vilket skulle tillåta Trump att hävda att han uppnått sitt huvudkrav, samtidigt som ribban i praktiken sätts lägre för de europeiska allierade som kämpar med sina budgetar.

”Vi måste hitta en realistisk kompromiss mellan vad som är nödvändigt och vad som faktiskt är möjligt att spendera,” sade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius på onsdagen.

Länderna är fortfarande oeniga om tidsramen för ett nytt löfte.

”Det finns inte obegränsat med tid,” sade USA:s ambassadör till Nato, Matthew Whitaker, till reportrar på onsdagen.

Ett mål för 2032 är ”definitivt för sent”, sade Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene på onsdagen och argumenterade för ett mål senast 2030.

Det pågår också en debatt om hur man ska definiera ”försvarsrelaterade” utgifter, vilket kan inkludera utgifter för cybersäkerhet och vissa typer av infrastruktur.

”Målet är att hitta en definition som är tillräckligt precis för att täcka endast verkliga säkerhetsrelaterade investeringar och samtidigt tillräckligt bred för att tillåta nationella särdrag,” sade en Nato-diplomat.