Europeiska unionen kommer att presentera en ny färdplan för bevarande av havsmiljön – med fokus på hot från klimatförändringar och föroreningar mot biologisk mångfald samt utmaningar för kustnära försörjning – inför ett FN-toppmöte om att bevara världens hav.

Den 27 nationer starka unionen vill profilera sig som en ledare på området och kommer formellt att lansera det så kallade “Europeiska oceanpaktet” vid nästa veckas konferens i den franska staden Nice

Men ett utkast som läckte förra månaden fick ett kyligt mottagande av en koalition av miljöorganisationer, däribland Surfrider, WWF, ClientEarth och Oceana, som menade att det mest upprepade gamla åtgärder.

“Även om dokumentet beskriver steg mot bättre efterlevnad av befintliga lagar,” sade de i ett gemensamt uttalande, “saknas för närvarande konkreta åtgärder för att hantera de mest akuta hoten mot marina livsmiljöer och biologisk mångfald.”

Utkastet till pakt erkänner behovet av ökade medel för att skydda haven, men innehåller få bindande åtaganden.

Högst upp på miljöorganisationernas önskelista står ett omedelbart förbud mot bottentrålning i skyddade områden – ett ämne som varit föremål för flera rättsfall – samt bredare åtgärder för att anpassa fiskemetoder till havsskyddet.

Från EU-kommissionens håll har tjänstemän avfärdat kritiken och påpekat att det läckta dokumentet var ett preliminärt utkast, samt antytt att starkare åtgärder är att vänta.

Från “blå ekonomi” till “blått kol”

Fyra av tio européer bor inom 50 kilometer från kusten – samtidigt som EU paradoxalt nog är beroende av importer för 70 procent av den akvatiska maten som konsumeras, enligt EU-data som citeras i det läckta utkastet.

Trots detta bidrar den så kallade “blå ekonomin”, som är kopplad till havet, med mer än fem miljoner arbetstillfällen och över 250 miljarder euro (285 miljarder dollar) till unionens bruttonationalprodukt.

I det läckta utkastet till avtalet:

• utlovas en uppdatering av EU:s direktiv om havsmiljöpolitik från 2008 samt en ny handlingsplan för “blått kol” till år 2026, med syftet att övervaka och utöka livsmiljöer som kan lagra koldioxid.

• utlovas särskild uppmärksamhet till småskaligt fiske och kustsamhällen, som är ekonomiskt och miljömässigt sårbara när marina ekosystem försämras.

• lovas förbättringar av användningen av det europeiska satellitövervakningssystemet för oljeföroreningar (CleanSeaNet), som varnar medlemsländer för förekomsten av föroreningar.

Mellan 2022 och 2023 identifierade CleanSeaNet över 7 700 misstänkta oljeutsläpp – främst i Spanien, Grekland och Italien – men medlemsländer agerade på färre än hälften av varningarna, enligt Europeiska revisionsrätten.

När de väl agerade bekräftades förorening i endast sju procent av fallen – ofta för att det gått för lång tid innan inspektionsteam anlände till platsen.

”Tydlig signal”

Efter att ha presenterat sin färdplan i Bryssel kommer EU formellt att lägga fram den vid FN:s havskonferens (UNOC) den 9–13 juni, som väntas samla omkring 70 stats- och regeringschefer i södra Frankrike.

Detta är den tredje konferensen i sitt slag och målet är att ena världen – samt samla in 100 miljarder dollar i nya medel – för att skydda haven, trots stora meningsskiljaktigheter kring djuphavsgruvdrift, plastföroreningar och överfiske.

Ett av konferensens mål är att säkra 60 ratificeringar som krävs för att genomföra ett banbrytande fördrag för att skydda marina livsmiljöer utanför nationell jurisdiktion – hittills har 28 länder samt EU anslutit sig.

Haven, som täcker 70,8 procent av jordens yta, har absorberat den största delen av uppvärmningen orsakad av förbränning av fossila bränslen och därmed skyddat samhällen från de fulla effekterna av växthusgasutsläpp.

Men symptomen på stress är alarmerande: värmeböljor, förlust av marint liv, stigande havsnivåer, minskade syrenivåer och försurning orsakad av överskott av koldioxid.

EU-kommissionären för fiske och havsfrågor, Costas Kadis, sade tidigare i juni att unionen vill sända ”en tydlig signal om Europas ledarskap, engagemang och vision” till sina partners i Nice.

– Havet värms upp. Det stiger. Det försuras. Föroreningar från plast, kemikalier och buller förändrar marina ekosystem, varnade Kadis.

– Trycket ökar och behovet av handling är omedelbart.