EU har beslutat att granska sitt samarbetsavtal med Israel efter att Storbritannien avbrutit sina handelssamtal med landet, då europeiska nationer intagit en hårdare hållning mot folkmordet i Gaza.

Frankrike förnyade sitt åtagande att erkänna en palestinsk stat, dagen efter att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ilsket kritiserade Storbritannien, Frankrike och Kanada för att hota med åtgärder mot hans lands militäroffensiv och blockad av Gaza.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas meddelade på tisdagen att en "stark majoritet" av de 27 medlemsländerna vid ett utrikesministermöte stödde beslutet i syfte att sätta press på Israel.

"Länder ser att situationen i Gaza är ohållbar, och det vi vill är att verkligen hjälpa folket och... att få humanitärt bistånd att nå fram till människorna," sade Kallas till journalister.

Trycket att ompröva EU-Israel-associeringsavtalet, som utgör grunden för handelsrelationerna, har ökat sedan Israel återupptog sina attacker i Gaza efter att en vapenvila löpt ut.

Diplomater uppgav att 17 EU-länder tryckte på för en granskning enligt en artikel i avtalet som kräver respekt för mänskliga rättigheter, med Nederländerna som ledde den senaste insatsen.

Delat EU agerar

EU har länge varit splittrat mellan länder som stödjer Israel och de som anses vara mer pro-palestinska.

Som ett tecken på dessa splittringar blockerade Ungern införandet av fler sanktioner mot israeliska bosättare på Västbanken i en separat åtgärd.

Belgiens utrikesminister Maxime Prevot sade att han inte hade "några tvivel" om brott mot rättigheter i Gaza, och att granskningen skulle kunna leda till att hela avtalet suspenderas.

Storbritannien å sin sida avbröt förhandlingar om frihandel och kallade in Israels ambassadör. Utrikesminister David Lammy anklagade Netanyahus regering för "grova handlingar och retorik" i samband med utökade militära attacker i det palestinska området.

Lammy sade till det brittiska parlamentet att regeringen inför nya sanktioner mot individer och organisationer som är inblandade i bosättningar på Västbanken.

"Världen dömer, historien kommer att döma dem. Att blockera bistånd, utöka kriget och avfärda sina vänners och partners oro. Detta är oförsvarligt och det måste upphöra," sade han.

Han tillade att Storbritannien skulle "granska samarbetet" med Israel enligt en så kallad 2030-vägkarta för relationerna mellan Storbritannien och Israel. "Netanyahus regerings handlingar har gjort detta nödvändigt," sade Lammy.

Israel svarade att "yttre påtryckningar" inte skulle hindra landet från att "försvara sin existens och säkerhet mot fiender som söker dess förstörelse".

"Om den brittiska regeringen, på grund av anti-israelisk besatthet och inrikespolitiska överväganden, är villig att skada den brittiska ekonomin — är det dess eget val," sade Israels utrikesministeriets talesperson Oren Marmorstein i ett uttalande.

Frankrike förnyade också sin diplomatiska kritik mot Israel, där utrikesminister Jean-Noel Barrot åter bekräftade ett åtagande att erkänna en palestinsk stat.

"Vi kan inte lämna Gazas barn ett arv av våld och hat. Så allt detta måste upphöra, och det är därför vi är fast beslutna att erkänna en palestinsk stat," sade Barrot till radiokanalen France Inter.

Israels förstörelse

Israel har hittills dödat över 53 600 palestinier, främst kvinnor och barn, i sina attacker i Gaza.

De har reducerat större delen av området till ruiner och fördrivit nästan hela befolkningen.

Internationella brottmålsdomstolen utfärdade i november förra året arresteringsorder för Netanyahu och hans tidigare försvarsminister Yoav Gallant för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Gaza.

Israel står också inför ett folkmordsfall vid Internationella domstolen för sitt krig mot området.