I en tid då traditionella medlingsinsatser ofta kör fast, framhåller Turkiet att dialog, även i de mest konfliktfyllda sammanhang, förblir ett oumbärligt verktyg för global stabilitet.

Detta engagemang demonstreras genom Antalya Diplomacy Forum (ADF), ett årligt evenemang som nu, under sitt fjärde år, har blivit en viktig arena för global dialog. Forumet, som organiseras av Turkiets utrikesministerium, erbjuder en unik plattform där både motståndare, allierade och marginaliserade aktörer kan delta i högprofilerade diskussioner.

Årets tema, “Återupprätta diplomati i en fragmenterad värld,” speglar vår tids utmaningar. När internationella klyftor fördjupas – vare sig det handlar om krig eller ideologiska motsättningar – har behovet av dialog istället för isolering aldrig varit tydligare.

Med sitt fokus på dialog framför splittring syftar forumet till att återuppbygga förtroendet för diplomati och utforska lösningar på några av världens mest akuta problem, samtidigt som det stärker Turkiets roll som en aktiv medlare i en alltmer fragmenterad värld.

Evenemanget kommer att samla deltagare från 148 länder, inklusive 19 stats- och regeringschefer, 52 utrikesministrar och många andra högt uppsatta tjänstemän. Det äger rum mellan den 11:e och 13:e april i Antalya.

Tidigare forum har visat på dess relevans:

2021: Under de spända efterkrigsförhållandena mellan Armenien och Azerbajdzjan bjöd Turkiet in båda nationerna till ADF, vilket banade väg för Armeniens utrikesminister att delta 2022 – ett tidigt tecken på förbättrade relationer.

2022: Forumet stod värd för det första högnivåmötet mellan Rysslands och Ukrainas utrikesministrar sedan krigets början, vilket blev en föregångare till spannmålsavtalet som hjälpte till att avvärja en global livsmedelskris.

2024: ADF stärkte Turkiets ekonomiska och säkerhetspolitiska partnerskap med afrikanska nationer, vilket fördjupade dess inflytande på kontinenten. Samma år erbjöd forumet också en sällsynt diplomatisk plattform för Venezuela, Kuba och Iran – nationer som ofta exkluderas från det globala samtalet.

Genom att erbjuda en neutral mötesplats har ADF stärkt Turkiets diplomatiska trovärdighet.

Pragmatisk fredsmäklare

Beläget vid korsningen mellan Europa, Asien och Mellanöstern, befinner sig Turkiet i en region som ständigt präglas av konflikter. Istället för att ge efter för osäkerheten i sin omgivning har Ankara utnyttjat sin position för att etablera sig som en diplomatisk aktör och har blivit en viktig medlare i globala konflikter.

Denna roll bekräftades den 30 januari, då Turkiets nationella underrättelsetjänst (MIT), under ledning av president Recep Tayyip Erdoğan, spelade en avgörande roll i att säkra frigivningen av thailändska gisslan som hölls av Hamas i Gaza.

På begäran av den thailändska regeringen visade Turkiet återigen sin förmåga att navigera i högrisk- och högspänningsscenarier. Detta understryker ytterligare dess engagemang för humanitär diplomati och stärker dess rykte som en pålitlig mellanhand i internationella kriser.

Medan Turkiets diplomatiska insatser bidrar till att lösa omedelbara kriser, tjänar de också ett bredare strategiskt syfte: att positionera Turkiet som en oumbärlig aktör i global politik.

Där traditionella västerländska interventioner har misslyckats – antingen på grund av politiska fördomar eller brist på lokalt förtroende – har Turkiet trätt in med en alternativ modell, rotad i engagemang snarare än tvång.

Ett exempel på denna balansgång var Turkiets roll i 2022 års spannmålskorridorsavtal mellan Ryssland och Ukraina. Avtalet, som förhandlades fram tillsammans med FN, säkerställde fortsatt export av ukrainskt spannmål via Svarta havet och avvärjde en global livsmedelsbrist.

På liknande sätt utökade Turkiet sina medlingsinsatser till Afrikas horn, där spänningar uppstod mellan Etiopien och Somalia angående Etiopiens avtal med Somaliland om tillgång till Röda havet.

Som svar på förfrågningar från båda nationerna lanserade Turkiet “Ankara-deklarationen,” som resulterade i ett fredsavtal i slutet av 2024. Detta diplomatiska genombrott markerar en ny era av fred och samarbete mellan de två länderna, eftersom det också banade väg för närmare samarbete mellan tidigare konfliktfyllda parter.

Genom specifika åtaganden, såsom etablering av frihandelszoner och samarbete kring gemensamma energiprojekt, lyckades Turkiet omvandla en fientlig miljö till en möjlighet för samarbete.

Både Somalias president Hassan Sheikh Mohamud och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed uttryckte sin tacksamhet för Turkiets diplomatiska ingripande och betonade sitt engagemang för regional stabilitet.

Utöver att säkra regional stabilitet stärker Turkiets medlingsinsatser dess egen geopolitiska hävstång. Genom att hålla kanaler öppna med konfliktande parter säkerställer Ankara att dess röst hörs i diskussioner som kommer att forma framtidens maktbalans.