I ett oväntat drag lämnade den palestinska motståndsgruppen Hamas in en juridisk ansökan i London den 9 april, där de söker att bli borttagna från Storbritanniens lista över förbjudna terrorgrupper.

Formellt känd som den Islamiska Motståndsrörelsen har Hamas styrt det israeliskt ockuperade Gaza sedan 2007. Deras mest uppmärksammade motståndsaktion ägde rum den 7 oktober 2023, då de ledde en attack mot Israel som ett svar på stormningen av Al Aqsa-moskén och det ökande våldet från israeliska bosättare.

Under det följande året och ett halvt bombade Israel Gaza intensivt, vilket resulterade i över 50 000 döda, varav nästan en tredjedel var under 18 år.

Hamas ansökan till Storbritanniens inrikesminister enligt Terrorism Act 2000 syftar till att legitimera deras roll som en motståndsrörelse som kämpar för självbestämmande och befrielse.

Hamas 'väpnade gren' – Qassam-brigaderna – har varit på listan över förbjudna organisationer sedan mars 2001. Men hela Hamas lades till listan den 26 november 2021 av dåvarande inrikesminister Priti Patel.

Att vara med på listan innebär automatiskt flera brott i relation till den förbjudna gruppen, inklusive att vara medlem, bära eller publicera dess symboler, uttrycka eller uppmana till stöd för den, samt organisera möten till dess förmån.

Dr Mousa Abu Marzouk, baserad i Doha och chef för Hamas internationella relationer och juridiska kontor, lämnade in ansökan. Han var en av grundarna av rörelsen 1987 och har haft flera ledande positioner sedan dess.

“Hamas har aldrig utgjort ett hot mot Storbritannien, trots landets pågående medverkan i folkmordet på vårt folk. Det är kanske av kolonial skuld som Storbritannien fruktar att de förtryckta en dag kommer att slå tillbaka mot sponsorerna av den sionistiska entiteten,” sade han i ett vittnesmål som ingår i den juridiska ansökan.

“Hamas är inte en terroristgrupp… Vi hämtar också inspiration från alla de folk och grupper som har kämpat mot kolonialism, ockupation och imperialism i rättvisans, värdighetens och mänsklighetens jämlikhets namn,” tillade Marzouk.

Han betonade att den brittiska regeringens beslut att förbjuda Hamas inte bara är orättvist utan också ett tecken på dess orubbliga stöd för sionism och apartheid i Palestina under mer än ett sekel.

Hamas är en sanktionerad organisation, vilket innebär att det är förbjudet att göra finansiella transaktioner, även i utbyte mot varor eller tjänster, utan licens från finansdepartementet. Därför har inga advokater eller expertvittnen som är involverade i ansökningsprocessen fått någon betalning för sina tjänster eller utgifter från Hamas eller tredje part.

I den juridiska ansökan förnekar inte Hamas att deras handlingar faller inom den breda definitionen av 'terrorism' enligt Storbritanniens Terrorism Act 2000.

Istället påpekar de att samma definition även omfattar alla grupper och organisationer världen över som använder våld för att uppnå politiska mål, inklusive Israels väpnade styrkor, den ukrainska armén och faktiskt även den brittiska armén.

“Självklart är inte alla sådana grupper förbjudna eftersom det i slutändan är en fråga om diskretion för inrikesministern.”

Ansökan innehåller två vittnesmål från Marzouk. Det första vittnesmålet ger en förklaring av Hamas historia och deras syn på relationen med Storbritannien, antisemitism, sionism, motstånd och en framtida politisk lösning.

Det andra vittnesmålet innehåller en detaljerad förklaring av händelserna den 7 oktober 2023 och bemöter anklagelserna mot Hamas relaterade till den dagen.

Vittnesmålet beskriver hur Hamas försökte uppnå “specifika militära mål” under operationen den 7 oktober med specifika instruktioner att inte rikta in sig på kvinnor, barn och äldre.

För eventuella avvikelser från dessa instruktioner säger Hamas att de är beredda att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen och andra neutrala tredje parter i en oberoende och transparent utredning av händelserna den dagen.

Grunderna för den juridiska ansökan

Hamas söker att bli borttagna från listan över förbjudna organisationer på tre huvudsakliga grunder.

För det första hävdar de att förbudet strider mot den brittiska statens skyldigheter att stoppa folkmord, avsluta brott mot mänskligheten, få ett slut på ockupationen av de palestinska territorierna och erkänna det palestinska folket som fullvärdiga medlemmar av den mänskliga familjen, jämlika i värdighet.

För det andra säger Hamas att deras inkludering på listan över förbjudna organisationer är oförenlig med artiklarna 10, 11 och 14 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Detta eftersom deras juridiska status “olagligt” begränsar yttrandefriheten och mötesfriheten för dem som den brittiska staten politiskt inte håller med.

För det tredje är deras juridiska status som förbjuden grupp inte proportionerlig eftersom Hamas inte utgör något hot mot Storbritannien eller brittiska medborgare. Detta underminerar den demokratiska processen, enligt ansökan. Hamas nuvarande juridiska status utesluter från den politiska processen det enda parti som har vunnit det enda fria och rättvisa valet i de ockuperade palestinska territorierna, tillägger de.

“Hamas är den enda effektiva militära styrkan som motstår – och försöker avsluta och förhindra – de pågående folkmords- och brott mot mänskligheten som begås av den sionistiska staten mot palestinierna i Gaza. Dess fortsatta förbud förhindrar avsiktligt – och i praktiken – det palestinska folkets ansträngningar att använda militär styrka för att avsluta och förhindra dessa pågående folkmordshandlingar,” står det i ansökan.

I enlighet med Internationella domstolens rådgivande yttrande från juli 2024 har Storbritannien en skyldighet att inte bistå eller stödja upprätthållandet av Israels olagliga närvaro i de ockuperade palestinska territorierna och att undanröja alla hinder för det palestinska folkets rätt till självbestämmande.

Den juridiska ansökan säger att Hamas aldrig har utvidgat sina militära operationer utanför det historiska Palestinas territorium, trots att Storbritanniens och USA:s regeringar har gett “betydande stöd” till den sionistiska staten, vilket möjliggjorde dess folkmordskampanj i Gaza.

“Att använda straffrätten för att tysta de som står på andra sidan av en politisk debatt är en förolämpning mot de brittiska värderingarna om individuell frihet och rättsstatens principer,” avslutar ansökan.