Washington, DC — USA:s president Donald Trump har signalerat beredskap för amerikansk militär inblandning i Israels eskalerande konflikt med Iran. Han antydde att amerikanska styrkor sannolikt kan ansluta sig till israeliska attacker riktade mot "Teherans kärntekniska infrastruktur."

På tisdagen bekräftade en högt uppsatt tjänsteman vid utrikesdepartementet, som talade under anonymitet, för TRT World att en amerikansk attack mot Irans "kärntekniska anläggningar" är ett alternativ som diskuteras.

"Det övervägs," sade tjänstemannen. "Men i slutändan är det inte vårt beslut. Vita huset fattar det beslutet."

Trumps inlägg på sociala medier under tisdagen förstärkte den redan spända situationen, samtidigt som utrikesdepartementet utfärdade en strikt resevarning och uppmanade medborgare att undvika resor till både Israel och Iran.

I ett inlägg på Truth Social hävdade Trump att USA nu har "fullständig och total kontroll över luftrummet över Iran."

I ett annat tillade han: "Vi vet exakt var den så kallade 'Högste ledaren' gömmer sig... Vårt tålamod börjar ta slut." Han avslutade ett tredje inlägg med två ord: "OVILLKORLIG KAPITULATION."

I Washington varnade Tammy Bruce, talesperson för utrikesdepartementet, mot resor till Mellanöstern. "Res inte till Israel eller Iran," sade hon i en ton som antydde att något stort var på gång.

Kongressen trycker tillbaka

Samtidigt försöker den amerikanska kongressen sätta stopp för ensidiga åtgärder från presidenten. En tvåpartig grupp av lagstiftare har introducerat en ny War Powers Resolution som kräver kongressens godkännande innan USA kan gå in i konflikten.

Senator Tim Kaine, en av initiativtagarna, sade: "Amerikaner vill inte ha ännu ett evighetskrig." Senatorerna Bernie Sanders, Elizabeth Warren, Chris Murphy och Rand Paul är bland de mest framträdande rösterna som motsätter sig att USA går in i kriget mot Iran.

"Konstitutionen är mycket tydlig," sade Sanders. "Det är kongressen som avgör om vi går i krig, inte presidenten. Trump får inte ta olagliga militära åtgärder mot Iran."

Motståndet kommer också från Trumps egen politiska bas. Nyckelpersoner i den MAGA-allierade America First-rörelsen — inklusive Tucker Carlson, Charlie Kirk, Steve Bannon och representanten Marjorie Taylor Greene — har varnat för amerikansk inblandning.

"Vi ska inte gå in i ännu ett utländskt krig," sade Greene, en högljudd Trump-supporter. "Utländska krig/interventioner/regimförändringar sätter Amerika sist, dödar oskyldiga människor, gör oss fattiga och kommer i slutändan att leda till vår undergång."

En nyligen genomförd undersökning från Economist/YouGov, som gjordes mellan 15–17 juni, belyser de politiska riskerna. Endast 16 procent av amerikanerna stöder amerikansk inblandning i Israel-Iran-konflikten. En klar majoritet — 60 procent — motsätter sig det. Även bland republikaner stöder endast 23 procent intervention.

Betydligt fler amerikaner anser att USA bör engagera sig i förhandlingar med Iran om dess kärntekniska program (56 procent). Liknande andelar av demokrater (58 procent) och republikaner (61 procent) stöder förhandlingar.

Trump står mellan två läger: isolationistiska konservativa som hjälpte honom tillbaka till makten, och pro-israeliska hökar — inklusive senatorerna Lindsey Graham och Ted Cruz — samt stora donatorer, som driver på för en amerikansk roll i att rikta in sig på iranska kärntekniska anläggningar, särskilt Fordow-anläggningen.

Inflytelserika personer på högerkanten som Tucker Carlson, Steve Bannon och Marjorie Taylor Greene har tydligt uttryckt sitt motstånd mot amerikansk militär inblandning och hävdar att det förråder America First-agendan.

Trump verkar luta åt att använda amerikanska militära resurser för att slå till mot iranska kärntekniska anläggningar och har blivit mindre intresserad av en diplomatisk lösning för att avsluta Teherans eskalerande konflikt med Israel, enligt CNN som citerar högt uppsatta amerikanska tjänstemän.

Pentagon har dock hittills undvikit direkta militära åtgärder. Men USA:s hållning i regionen har förändrats: fler missilförsvarssystem har utplacerats, marina resurser har ompositionerats i Persiska viken och underrättelsesamarbetet med Israel har utökats.

Israels ensidiga attacker, kallade "Rising Lion," riktade sig mot iranska kärntekniska anläggningar i Isfahan och Natanz, samt civila, vilket fick Teheran att svara med ballistiska missilangrepp. Den regionala eskaleringen har ökat farhågorna i Washington om att en bredare konflikt är på väg.

Hittills har Iran inte direkt attackerat amerikanska tillgångar. Pentagon-tjänstemän har varnat för att om amerikansk personal dödas, kommer svaret att bli omedelbart.

Diplomatiska ansträngningar fortsätter parallellt, men bakkanalsamtal via Oman och Qatar har stannat av. Europeiska vädjanden om återhållsamhet har hittills inte haft någon effekt.

För tillfället håller Trump sina kort nära kroppen. "Han vill inte ha ett evighetskrig," sade en Washington-baserad strateg nära Vita huset. "Men han vill inte heller vara den som låter Iran bli en kärnvapenmakt."