Bidraget är en del av NATO:s initiativ “Prioritised Ukraine Requirements List” (PURL), som fokuserar på att upphandla vapen och militär utrustning i USA via alliansens upphandlingsorgan NSPA, för att sedan transporteras direkt till frontlinjen.
Detta kommer naturligtvis efter att Trump-administrationen påtvingat en ökning från 2% till 5% för Nato medlemmar.
Den svenska delen av finansieringen uppgår till cirka 275 miljoner dollar, medan Norge bidrar med motsvarande 1,5 miljarder norska kronor och Danmark med omkring 90 miljoner dollar. I paketet ingår bland annat Patriot-luftvärnssystem, pansarvärnssystem och avancerad ammunition, resurser som bedöms vara avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot Rysslands fortsatta invasion.
Sveriges försvarsminister och vice statsminister Ebba Busch (KD) betonade att denna satsning är särskilt viktig eftersom det handlar om amerikansk militärteknik som Europa i nuläget inte kan tillverka i tillräckliga volymer. Hon kallade insatsen för “avgörande för Ukrainas försvarsförmåga”.
Totalt hade Sverige fram till mars 2025 bidragit med nästan 93 miljarder kronor i humanitärt och militärt stöd till Ukraina sedan krigets början 2022. Det nya paketet förstärker Sveriges position som en av de större bidragsgivarna inom EU och bekräftar den växande militära samordningen mellan nordiska länder inom ramen för NATO:s strategi.
Kriget i Ukraina har inneburit enorma ekonomiska kostnader för både Europa och USA. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har EU-länderna tillsammans bidragit med över 150 miljarder euro i stöd till Ukraina, enligt uppskattningar från Europeiska kommissionen, där både militärt, humanitärt och finansiellt bistånd ingår. USA har å sin sida godkänt stödpaket på över 170 miljarder dollar, varav merparten gått till vapenleveranser, träning av ukrainska soldater och återuppbyggnad av infrastruktur. Utöver detta tillkommer indirekta kostnader i form av ökade energipriser, inflation och ökade försvarsbudgetar runtom i Europa, vilket innebär att det totala ekonomiska avtrycket av kriget är betydligt högre än de direkta biståndssummorna.
