USA:s president Donald Trump har skickat trupper till Los Angeles i samband med oroligheter under immigrationsrazzior.
"Ser riktigt illa ut i L.A. SKICKA IN TRUPPERNA," skrev Trump i ett inlägg på Truth Social under måndagen. I ett annat inlägg beordrade han omedelbar arrestering av alla som bar mask.
Trump uppgav att polischefen rapporterat om alltmer aggressiva demonstranter och ett behov av att omvärdera situationen, vilket krävde omedelbara åtgärder.
Spänningarna i Los Angeles eskalerade under söndagskvällen när tusentals demonstranter tog till gatorna som svar på Trumps beslut att skicka in Nationalgardet. Demonstranter blockerade en större motorväg och satte självkörande bilar i brand, medan polisen använde tårgas, gummikulor och chockgranater för att kontrollera folkmassan.
Ungefär 300 medlemmar av Nationalgardet anlände till staden under helgen, och Trump meddelade att han godkänt att 2 000 medlemmar kan skickas om det behövs. Detta verkar vara första gången på flera decennier som en delstats Nationalgarde aktiverats utan en begäran från dess guvernör.
Gavin Newsom, en demokrat, berättade för MSNBC att han planerar att stämma Trump-administrationen på måndagen för att stoppa Nationalgardets insats, som han kallade "en olaglig handling, en omoralisk handling, en grundlagsstridig handling."
Trump har hänvisat till en juridisk bestämmelse som tillåter honom att mobilisera federala trupper när det finns "ett uppror eller fara för uppror mot USA:s regerings auktoritet."
På söndagsmorgonen stod trupperna axel mot axel, beväpnade med gevär och kravallsköldar, medan demonstranter ropade "skam" och "åk hem." När vissa närmade sig gardets medlemmar, avancerade en annan grupp uniformerade poliser och sköt rökfyllda behållare ut på gatan.
Kort därefter avfyrade Los Angeles-polisen skott med folkmasskontrollammunition för att skingra demonstranterna, som de hävdade hade samlats olagligt. En stor del av gruppen flyttade sig sedan för att blockera trafiken på motorvägen 101 tills delstatspolisen rensade vägen senare på eftermiddagen.
I närheten sattes minst fyra självkörande Waymo-bilar i brand, vilket skickade stora svarta rökmoln upp i luften och orsakade explosioner när de elektriska fordonen brann.
På söndagskvällen utfärdade polisen en order om olaglig sammankomst och stängde av flera kvarter i centrala Los Angeles. Chockgranater ekade med några sekunders mellanrum in på kvällen.
Många demonstranter skingrades när kvällen föll och polisen deklarerade olaglig sammankomst, vilket föregick att polisen började gripa personer som inte lämnade platsen. Några av de kvarvarande kastade föremål mot polisen från bakom en provisorisk barrikad som sträckte sig över en gata, medan andra kastade betongbitar, stenar, elsparkcyklar och fyrverkerier mot Kaliforniens motorvägspolis och deras fordon.
Poliser tog skydd under en viadukt.
Oroligheterna i Los Angeles har blivit en brännpunkt i Trumps signaturinsats för att slå ner på oregelbunden immigration.
Den republikanske presidenten har lovat att deportera rekordmånga personer som befinner sig i landet utan tillstånd och att säkra gränsen mellan USA och Mexiko, med målet att ICE ska gripa minst 3 000 migranter dagligen.
Stadens polischef Jim McDonnell sa vid en presskonferens på söndagskvällen att människor har rätt att protestera fredligt, men att våldet han sett från vissa var "motbjudande" och att protesterna höll på att gå överstyr.
Polisen uppgav att de gripit 10 personer på söndagen och 29 kvällen innan, och att gripandena fortsatte.
Försvarsminister Pete Hegseth har sagt att Pentagon är redo att mobilisera aktiva trupper "om våldet fortsätter" i Los Angeles, och att marinkårssoldater vid närliggande Camp Pendleton står i hög beredskap.
Los Angeles borgmästare Karen Bass anklagade Trump-administrationen för att ha skapat spänningar genom att skicka in Nationalgardet.
Hon fördömde också demonstranter som blivit våldsamma. "Jag vill inte att människor ska falla in i det kaos som jag tror skapas av administrationen helt i onödan," sa hon vid en presskonferens.
Vanessa Cardenas, chef för immigrationsförespråksgruppen America's Voice, anklagade Trump-administrationen för att "fabricera en ursäkt för att missbruka makt och medvetet skapa och tvinga fram konfrontationer kring immigration."
Omkring 60 personer greps i San Francisco, enligt polisen sent på söndagen. San Francisco-polisen "deklarerade en olaglig sammankomst," skrev de på sociala medier-plattformen X. "Cirka 60 personer greps, inklusive minderåriga."
Demonstranter hävdade att truppernas syfte inte verkade vara att upprätthålla ordningen, och en kallade det för en "intimidationstaktik."
"Du har Nationalgardet med laddade magasin och stora vapen som står runt och försöker skrämma amerikaner från att utöva våra rättigheter enligt första tillägget," sa en demonstrant, Thomas Henning, till nyhetsbyrån AFP.
Protesterna nådde inte samma omfattning som tidigare demonstrationer som fått Nationalgardet att ingripa i Los Angeles, inklusive Watts- och Rodney King-upploppen samt protesterna mot polisvåld 2020, där Newsom begärde hjälp av federala trupper.
Senast Nationalgardet aktiverades utan en guvernörs tillstånd var 1965, när president Lyndon B. Johnson skickade trupper för att skydda en medborgarrättsmarsch i Alabama, enligt Brennan Center for Justice.