Målet är att ge hushållen tillbaka förlorad köpkraft och stimulera en svag återhämtning i ekonomin.

Finansminister Elisabeth Svantesson lyfter fram att många hushåll upplever stark ekonomisk press – där pandemins och inflationens efterverkningar ännu inte släppt sitt grepp – och att det är dags att öka förtroendet genom reformer. Den planerade satsningen är betydligt större än 2025 års 60 miljarder och 2024 års 40 miljarder.

Regeringen har inte presenterat alla detaljer ännu, men ekonomer förväntar sig att paketet inkluderar skattesänkningar, lägre moms på livsmedel samt höjt barnbidrag – verktyg som ska stärka hushållens ekonomiska handlingsutrymme.

Budgetutrymme i nytt ljus

Enligt Konjunkturinstitutets tidigare prognos, det så kallade reformutrymmet, var möjligheten att avsätta nya medel betydligt lägre. Den nya ramen är därför oväntat generös och pekar på en tydlig politisk vilja att stimulera ekonomi inför valet 2026.

Omställningen till så pass omfattande ofinansierade reformer ger utrymme för tillväxt, men väcker också oro för hållbarheten i Sveriges statsfinanser. Skulden, som enligt Riksgäldens prognoser redan väntas stiga genom budgetunderskott på 93 miljarder kronor för 2025 och 89 miljarder för 2026, kan tillfälligt öka ytterligare om lånefinansiering krävs. 

Internationella valutafonden (IMF) bedömer att Sveriges BNP-tillväxt ökar från 1,9 procent i år till cirka 2,2 procent under 2026, givet gynnsamma finanspolitiska insatser och fortsatt stabil inflation.