Halvledarindustrin, driven av kapplöpningen om teknologisk dominans, har blivit en arena för geopolitisk konkurrens.

Huawei, en av Kinas ledande teknikjättar, har anklagats för att använda avancerade chip producerade av Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) i sin senaste AI-teknologi, trots amerikanska sanktioner som syftar till att förhindra sådana affärer.

Avslöjandet kom fram förra veckan efter rapporter som antydde att Huawei kringgick amerikanska handelsrestriktioner genom att samarbeta med tredjepartsföretag, såsom det Kina-baserade chipdesign företaget Sophgo och företaget Bitmain, som tillverkar utrustning för kryptovaluta-mining.

Fastän båda företagen förnekar anklagelserna, visar dokument från företagsregistrerings att Micree Zhan—som var med och grundade Sophgo—också var involverad i grundandet av Bitmain.

Efter de amerikanska sanktionerna har Kina främjat självförsörjning inom sin halvledarindustri.

Som en del av dessa ansträngningar började Huawei förra månaden testa chipet Ascend 910C som en potentiell konkurrent till Nvidias H100.

Dock har Huaweis senaste användning av TSMC-chip, trots handelsförbuden, återigen väckt debatt om Kinas strävan om teknologiskt oberoende och orsakat oro över globala handelsrestriktioner.

Enligt Bloomberg kan Huaweis beroende av TSMC:s chipproduktion spegla Kinas pågående kamp för att tillverka avancerade chip i tillräckliga mängder, vilket ytterligare kan försvaga den asiatiska jättens förmåga att producera högteknologiska chip inhemskt.

Bakdörrstaktik

Enligt Tony Loughran, riskanalytiker och chef på Zero Risk International, är användningen av tredjepartsleverantörer för att kringgå sanktioner – vanligtvis kallat ‘backdooring’ – ingen ny taktik.

‘Backdooring, eller tredjepartsinköp, är en metod som har använts av nationer i många år,’ säger Loughran till TRT World.

Han illustrerar konceptet med ett historiskt exempel: ‘Under båda Irakkrigen, trots ett exportförbud på olja, lyckades länder köpa och sälja olja på svarta marknaden. Där det finns hög efterfrågan finns det ofta en lukrativ kanal och någon som är villig att skapa en lösning.’

Ett liknande mönster verkar nu utspela sig med Huawei.

Dess Ascend 910B-processorer kommer sannolikt att tillverkas med hjälp av TSMC:s avancerade 7-nanometersteknologi, och Bloomberg rapporterar att åtminstone ett av dessa chips upptäcktes i en nedbrytning av Huaweis senaste AI-erbjudanden.

Med tanke på Huaweis svartlistning i augusti 2020 har man till stor del förlitat sig på inhemska tillverkare som Semiconductor Manufacturing International Co. (SMIC) för chipproduktion.

Men den dåliga skörden som rapporterats för AI-chips producerade av SMIC – endast 20 procent av deras produktion fungerar som avsett – framhäver begränsningarna för Kinas halvledarindustri och kan möjligen ha tvingat Huaweis att köpa chips någon annanstans.

Hur det funkar

Processen att skaffa begränsad teknik via indirekta kanaler involverar ofta tredjepartsföretag som officiellt hävdar att de servar legitima kunder, samtidigt som de diskret omdirigerar resurser till institutioner som omfattas av embargo.

"Detta involverar vanligtvis ett tredjepartsföretag som hävdar att de servar legitima kunder, samtidigt som de gradvis omdirigerar partier till länder som omfattas av embargo." riskspecialist Tony Loughran förklarar.

I Huaweis fall kunde chipsen ha dirigerats genom flera leverantörer innan de hamnade i Huaweis händer. Denna invecklade försörjningskedja gör det möjligt att kringgå restriktioner utan att direkt involvera de inblandade tillverkarna.

Loughran varnar för riskerna som är förknippade med sådan praxis: "Den stora oro är att om halvledarchips kan kringgå begränsningar så här lätt, bör det vara ännu större vaksamhet över känsliga produkter i högriskområden, såsom avancerade vapen och försvarssystem."

Loughran drar en parallell och liknar det med ett fall som involverar Israels personsökareattack.

"Det här scenariot liknar det senaste fallet där Taiwans personsökare såldes till en tredjepartsleverantör, som sedan modifierade dem för att rikta in sig på Hizbollah."

Hans jämförelse visar de potentiella konsekvenserna av svagt reglerade tekniska leveranskedjor.

Kampen för självförsörjning

Kinas självförsörjningsambitioner har varit en hörnsten i dess teknikpolitik, där president Xi Jinping betonade behovet av tekniskt oberoende i ljuset av ökande spänningar med väst.

Huaweis beroende av TSMC för sina senaste AI-processorer indikerar dock att dessa ambitioner fortfarande är långt ifrån verkligheten.

Rapporterna målar upp en tydlig bild av Huaweis utmaningar när det gäller att producera sina egna chips i en kommersiellt genomförbar skala.

Efter att Biden-administrationen införde strikta exportkontroller, hindrades TSMC och andra leverantörer från att sälja produkter eller tjänster till Huawei utan en exportlicens från det amerikanska handelsdepartementet, eftersom deras verksamheter är starkt beroende av amerikansk teknologi.

Som svar tvingades Huawei att lokalisera produktionen för nästan alla dess komponenter – en kostsam process, som potentiellt uppgår till hundratals miljoner eller till och med miljarder dollar och som tar flera år att slutföra.

De begränsade utbytena av SMIC:s 7nm-chips illustrerar svårigheten att uppnå den nivå av kvalitetskontroll som krävs för att konkurrera med TSMC.

Vägen framåt

När debatten om Huaweis tillgång till avancerade halvledare fortsätter, föreslår Loughran proaktiva åtgärder som regeringar och teknikföretag kan vidta för att förhindra framtida överträdelser av denna karaktär.

"Teknikföretag bör anlita oberoende revisorer för att verifiera integriteten i sina leveranskedjor, särskilt inom områden som är objekt för sanktioner eller kräver högre säkerhetsefterlevnad", noterar han.

Denna åtgärd kan hjälpa till att upprätthålla transparens och förhindra den typ av bakdörrstransaktioner som verkar ha ägt rum i Huawei-TSMC-fallet.

Dessutom nämner Loughran FN:s roll för att reglera sådan verksamhet, och betonar vikten av internationellt samarbete.

"FN:s roll och potentiella sanktioner bör också undersökas för att validera USA:s nuvarande hållning", säger han.

Ett sådant tillvägagångssätt skulle kunna bidra till att skapa ett globalt ramverk för att övervaka och verkställa sanktioner, vilket minskar sannolikheten för framtida överträdelser.