Mitt i växande oro över Trumps utrikespolitik och Rysslands krig i Ukraina, arbetar Tyskland för att återuppbygga sin militära styrka. Men experter varnar för att historia, byråkrati och politik kan fördröja dessa ansträngningar.

Sedan förödelsen under andra världskriget – då Nazitysklands invasioner ledde till miljontals dödsfall över hela Europa, inklusive i Tyskland – har Berlin i stor utsträckning format sin politik med pacifism som grund.

Men med tanke på kriget i Ukraina och det pågående närmandet mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin, kräver nu många tyska politiker en starkare militär hållning för att skydda mot potentiella hot från Moskva och dess allierade.

Tysklands väpnade styrkor, Bundeswehr, har för närvarande 181 174 aktiva soldater – en blygsam siffra jämfört med de nästan 13 miljoner soldater, frivilliga och värnpliktiga som Tyskland mobiliserade under andra världskriget. Som jämförelse har Frankrike cirka 205 000 aktiva soldater idag, och USA har över 1,3 miljoner.

En del av utmaningen härrör från Berlins beslut 2011 att avskaffa den obligatoriska värnplikten, vilket har gjort det svårare att fylla leden i en helt frivillig styrka.

År 2018 satte Berlin upp ett mål att utöka sin militär till 203 000 soldater till 2025. Men en nyligen publicerad rapport från den parlamentariska kommissionären för de väpnade styrkorna visar att "Bundeswehr återigen misslyckades med att uppnå detta mål" och har nu skjutit upp målet till 2031.

Raoul Motika, professor i humaniora vid Hamburgs universitet och expert på euroasiatiska studier, säger att trots en växande politisk samsyn – även bland traditionellt pacifistiska partier som De gröna – står Tyskland inför stora hinder i att bygga upp sina väpnade styrkor.

"I teorin finns det inga problem. Nu har Bundestag (den tyska förbundsdagen) beslutat att Tyskland ska och kan spendera obegränsade summor pengar – 'vad som än krävs' är slagordet här – för sina försvarsändamål," säger Motika till TRT World. "Men det finns flera begränsningar som är mycket svåra att övervinna."

En av de största utmaningarna är byråkratin. Bundeswehr, liksom stora delar av Tysklands offentliga sektor, är starkt byråkratiserad, vilket gör det svårt att effektivt spendera stora summor pengar på kort tid, förklarar Motika. "Hela strukturen har utvecklats i fel riktning under de senaste två decennierna – mot en ädel byråkratisering."

Abdulaziz Ahmet Yasar, en Hamburg-baserad expert på tysk och EU-politik, delar denna oro. "Byråkratiska ineffektiviteter bromsar försvarsupphandlingar, vilket gör det svårt att modernisera de väpnade styrkorna snabbt," säger han till TRT World. "Även med ökade anslag hindrar strukturella ineffektiviteter i budgetfördelning och försvarsplanering effektiviteten i militär expansion."

Frågan om värnplikt

Med tanke på dessa rekryteringsutmaningar och strukturella hinder överväger vissa beslutsfattare en tidigare tabu idé.

Vissa politiska ledare har föreslagit att återinföra värnplikten, som avskaffades 2011. Men att återuppbygga det offentliga och logistiska stödet för obligatorisk tjänstgöring kommer inte att bli enkelt.

"Offentlig skepsis är fortfarande ett betydande hinder," säger Yasar. "Många tyskar är skeptiska till militarisering av historiska skäl." Under andra världskriget dödades mer än fem miljoner tyskar, enligt vissa uppskattningar.

Att rekrytera unga människor är en stor utmaning. En lag som antogs av den tyska regeringen i november 2023 introducerade frivillig militärtjänst, delvis för att mäta 18-åringars vilja att tjänstgöra. Men i ett land som står inför brist på kvalificerad arbetskraft och en åldrande befolkning kan det visa sig svårt att utöka de militära leden.

"Bundeswehr har inte ens bostäder, utbildningsanläggningar eller infrastruktur som behövs för att träna och hysa en större styrka," påpekar Motika.

Inga juridiska hinder, men mycket press

Till skillnad från Japan, som har en konstitution som avsäger sig krig "som en suverän rättighet", står Tyskland inte inför några juridiska hinder för återupprustning. Kravet på militärtjänstgöring har endast avbrutits, inte avskaffats.

"Vi skulle kunna återuppta värnplikten nästa år om det behövs. I teorin finns det inga hinder alls," säger Motika.

Medan Japans konstitution inför strikta begränsningar för militarisering, erbjuder dess senaste förändringar i försvarspolitiken en intressant parallell. Som svar på ökade spänningar i Stilla havet har Tokyo arbetat för att ena sina väpnade styrkor under en gemensam ledning, vilket signalerar en betydande strategisk omställning.

Ändå bär varje större försvarssatsning symbolisk vikt i Tyskland, med tanke på dess roll i två världskrig. Yasar noterar att dagens kontext är mycket annorlunda: Tyskland agerar inom NATO- och EU-ramverk, med fokus på kollektiv säkerhet snarare än ensidig makt.

"Trots detta förblir [militarisering] en känslig fråga, eftersom jag ser Tysklands roll mer i pacifistiska och diplomatiska mål än i militär avskräckning."

Frågan kvarstår dock om en starkare Bundeswehr verkligen skulle kunna säkra Tyskland – eller Europa – utan stöd från USA.

Kan Tyskland försvara sig utan USA?

Trots Tysklands militariseringsinsatser kan varken Berlin eller andra västerländska huvudstäder försvara sig mot ett yttre hot utan amerikanskt stöd, säger Motika. "Om vi tittar på fakta är det uppenbart att Tyskland eller Västeuropa inte är i en position att försvara sig utan amerikanskt stöd," säger han.

Även Storbritannien skulle ha svårt att försvara sig mot presumtiva fiender som Ryssland, eftersom dess kärnvapenkapacitet är sammanflätad med amerikansk teknologi, tillägger Motika.

Denna månad föreslog Frankrikes president Emmanuel Macron att Frankrikes kärnvapenarsenal – den största i kontinentala Europa – skulle kunna användas för att skydda EU mot Ryssland. Men han insisterade på att den skulle förbli under fransk nationell kontroll.

"Detta innebär att Västeuropa under de kommande åren behöver amerikanskt försvarsstöd mot Ryssland, vilket gör hela frågan mycket svår," säger Motika. "Och på grund av detta sätter hela ämnet mycket press på de (europeiska) politikerna."

Denna press, säger experter, var en nyckelfaktor bakom Bundestags banbrytande beslut förra veckan att häva sin konstitutionella skuldbroms för att öka militärfinansieringen. Den blivande förbundskanslern Fredrich Merz har föreslagit att utgifterna kan öka till 3,5 procent av BNP – cirka 652 miljarder dollar.

Beslutet togs "på grund av den nya synen på USA… det är inte längre en pålitlig partner för försvaret mot Ryssland," avslutar Motika.