USA:s president Donald Trump försöker sätta stopp för blodbadet i Gaza, som sker under Israels premiärminister Benjamin Netanyahus regering. Detta är ett mål som den tidigare Biden-administrationen inte lyckades uppnå trots flera försök till vapenvila.

Till skillnad från Biden-administrationen, som inte hade någon tydlig agenda för att återuppta samtal om kärnenergiavtalet med Iran, har Trump-administrationen en viktig faktor i åtanke under förhandlingarna med Israel och palestinierna: Iran, en Mellanösternstat som har allierat sig med Hamas mot den sionistiska staten.

Under sin första mandatperiod bedrev Trump en tryckkampanj mot Iran, inklusive ett tillbakadragande från det gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA), ett avtal från 2015 mellan Iran och andra världsmakter. Men under sin andra mandatperiod har den republikanske presidenten istället försökt nå ut till Iran för att modifiera kärnenergiavtalet.

Experter menar att Trumps balansgång med Iran kan vara en del av ett större paket, som inkluderar att minska spänningarna i Mellanöstern mellan Teheran och dess allierade (som Hamas, Libanons Hizbollah och Jemens Houthier) och Israel. Därför söker Trump en vapenvila mellan Hamas och Israel för att undvika en bredare konflikt mellan Teheran och Tel Aviv, säger de.

En av experterna med denna uppfattning är Richard Falk, en framstående professor i internationell rätt och tidigare FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska områdena Gaza och Västbanken. ”Trump verkar mer bekymrad över att undvika ett öppet krig med Iran än att stoppa våldet i det ockuperade Palestina,” säger Falk till TRT World.

”Trump är den mest oförutsägbara ledaren på den nuvarande världsscenen, och det kan vara så att han personligen är förolämpad av Netanyahus vägran att göra vad han föreslår för bredare amerikanska strategiska intressen i regionen,” säger den framstående judisk-amerikanska professorn, som nu leder Gaza Tribunal-initiativet, som syftar till att ”väcka det civila samhällets ansvar och möjlighet att stoppa Israels folkmord i Gaza.”

Trump ”siktar på att avsluta konflikten med Iran, potentiellt genom ett avtal som kanske inte tillfredsställer Israel,” säger Ramzy Baroud, en palestinsk författare och politisk analytiker.

Iran, Netanyahu och Gazakriget

Nyligen skickade Trump en tydlig signal till Israel att inte attackera Iran. ”Ja, jag gjorde det... Jag sa till [Netanyahu] att det skulle vara mycket olämpligt att göra det just nu eftersom vi är mycket nära en lösning,” sade den amerikanske presidenten under ett möte i Ovala rummet.

En israelisk attack mot Irans kärnanläggningar skulle inte bara störa samtalen mellan Washington och Teheran utan också torpedera vapenviljeförhandlingarna mellan Hamas och Trump-administrationen, vilket skulle eskalera spänningarna mellan pro-palestinska krafter och Netanyahus regering i hela Mellanöstern.

Till skillnad från Biden verkar Trump inte ha mycket till övers för Netanyahu, säger Fatima Karimkhan, en iransk journalist baserad i Teheran. ”Han stöder inte riktigt Israel i detta krig och hävdar att det är USA som betalar för alla dessa krig, vilket han inte är nöjd med,” säger Karimkhan till TRT World.

Men Karimkhan tror fortfarande att även om Netanyahus regering och Hamas skulle komma överens om en vapenvila i Gaza, skulle det inte garantera att en potentiell israelisk attack mot Iran förhindras. En vapenvila i Gaza kan snarare vara mer i linje med att göra Trumps Gulf-allierade nöjda än att motverka en israelisk attack mot Iran, enligt journalisten.

”Problemet mellan Iran och Israel handlar inte enbart om Gaza och Palestina, det handlar mer om den israeliska regeringens expansionism. Så länge den israeliska regeringen ser Iran som ett hot, kan ingen vapenvila förändra relationen mellan Israel och Iran,” säger Karimkhan.

Falk ser dock en nära koppling mellan vad som händer i Gaza och de israeliska spänningarna med Iran. ”Hela utgången i Gaza kan bero på hur seriöst Israel är med att lansera en attack för att förstöra Irans kärnprogram,” säger Falk.

Baroud har också en liknande syn som Falk. ”För tillfället känner Trump inget behov av att pressa Israel angående Gaza. Denna situation kan dock förändras beroende på resultatet av Iransamtalen och andra frågor,” säger han till TRT World.

Kommer en vapenvila i Gaza att ske?

Enligt uttalanden från både Israel och Hamas fortsätter de två svurna fienderna att ha allvarliga meningsskiljaktigheter kring det USA-föreslagna vapenvileavtalet, som förändras från tid till annan beroende på begäran från båda sidor.

Ett initialt vapenvileavtal, som Hamas-tjänstemän sade att USA hade stött, föreslog att Israel skulle dra sig tillbaka från stora delar av Gaza och gå med på en permanent vapenvila i utbyte mot att den palestinska gruppen släpper alla gisslan, döda eller levande. Hamas sade att de skulle stödja detta avtal.

Men den israeliska sidan svarade på detta förslag genom att säga att de skulle acceptera ett vapenvileavtal för en period på 60 dagar, vilket inte garanterar ett permanent slut på blodbadet i Gaza. Hamas sade att de studerar förslaget, men insisterade på att de vill ha ett tydligt slut på den israeliska militäroffensiven i Gaza.

”Det är otestat om Trumps inflytande över Netanyahu är tillräckligt för att få Israel att acceptera en permanent vapenvila i utbyte mot återlämnandet av gisslan,” säger Falk.

För att få ett slut på både Israels folkmordsliknande agerande i Gaza och ”Gazafieringen av Västbanken-politiken” måste Trump offra en del av sitt stöd från sionistiska och evangeliska maktkretsar i USA, enligt Falk. Men detta kan vara en svår uppgift för den amerikanske presidenten.

”Även om djävulen själv försöker driva på för en vapenvila i Gaza har vi en moralisk plikt att stödja honom,” säger Karimkhan.

Vad kommer Netanyahu att göra?

”Under de nästan två år som gått sedan kriget i Gaza började har Netanyahu varit märkbart envis i sitt svar på kritik både hemma och internationellt, inklusive från USA,” säger Falk.

Professorn tror att trots den nya amerikanska administrationens påtryckningar på Israel för en vapenvila i Gaza, kan Netanyahu fortfarande ”förvänta sig att Trump skulle ge Israel grönt ljus för att fullborda slutmålet för det sionistiska projektet genom att avfolka och delvis ockupera Gaza samt annektera hela eller större delen av Västbanken.”

Medan Trumps judisk-amerikanska medlare Steve Witkoff för närvarande driver på för en vapenvila i Gaza, hade den amerikanske presidenten tidigare föreslagit att den palestinska befolkningen skulle fördrivas från den belägrade Medelhavsenklaven och omvandla den till ”Mellanösterns Riviera.”

Det finns också en överhängande fara för Israels längst sittande premiärminister att hans ”eftergift” till Trumps påtryckningar om Gaza kan leda till kollapsen av hans bräckliga högerkoalitionsregering, som envist vägrar någon lösning och vapenvila i de ockuperade palestinska områdena.

I torsdags beskrev Israels högerextrema finansminister Bezalel Smotrich att acceptera det USA-medierade vapenvileförslaget som ”ren galenskap” och tillade att han ”inte kommer att tillåta en sådan sak att hända. Punkt.” Den möjliga kollapsen av Netanyahus regering skulle kunna utsätta den israeliska ledaren för åtal för påstått bedrägeri, säger Falk.

”I slutändan tror jag att den säkraste förutsägelsen är en kompromiss, där en långsiktig vapenvila, mindre än permanent, överenskoms, tillsammans med förnyat stöd för Israels expansion av bosättningar på Västbanken (22 nya bosättningar har redan godkänts av Knesset) och annekteringsåtgärder,” säger Falk.

Professorn observerar också att det försvagade västerländska stödet för Israel, från Storbritannien till Kanada och andra länder, kan göra Trump ”mer bestämd och Netanyahu mer flexibel” i frågan om en vapenvila i Gaza, vilket ”är bland de viktigare okända faktorerna.”